Gamla Kyssar

   Vi fortsätter att utforska ditt hus i hemlighet. Lämnar spår av oss själva. Försöker skapa lite minnen. Sådant vi kan se tillbaka på när allt det här är över.

   När vi är över.

Det finns inget vi.

   Vi lämnar kyssar på dom iskalla trappstegen och rivmärken i betongen. Jag vill rista in våra namn i trä dörren till din källare så att den ska vara vår för alltid. Så att den kan bevara det vi har.

   Vår saga.

Men sagan är inte slut än och vi lämnar istället avtryck av vår lycka på dörren. Det här är vår värld och vi ska dela den många nätter till. Inte för alltid som i mina drömmar men i alla fall ett tag till.

   Tills du har tröttnat och mitt hjärta dör.

Snart...

   Men vi ska drömma lite till viskar du och plötsligt har du armarna om mig igen. Vi viskar att vi ska sova men lyckas inte slita läpparna från varandra utan bara slita sönder varandras inre. Du vill lika mycket som du inte vill och jag vill mer än jag vågar. Du vill trotsa den här natten och alla andra och jag vill trotsa mig själv.

   Vi vill trotsa vår rädsla.

Men i natt är vi inte rädda och din varma hud bränner mot min kalla. Du öppnar fönstret mer som för att bjuda in hela världen men i själva verket så vill du bara visa vad du har som inte världen har.

   Inatt behöver jag inte undra om du stannar.

Du kysser mig och jag vet att du gör det.

   Gamla kyssar.