21 juni 2008
Du har några ärenden att springa men jag väntar tålmodigt på dig. Så som jag alltid gör. Timme efter timme i din lägenhet och dina kläder mot min kropp. Din lukt i min näsa - så som jag vill minnas dig.
Jag kastar in dina smutsiga lakan i maskinen och bäddar om sängen, kryper ner och väntar på att du ska komma tillbaka. Att du ska tacka mig för hjälpen och kyssa mig lycklig.
Du kommer tillbaka minst tusen timmar senare, smeker mitt hår och viskar tack innan du sjunker ned i sängen och andas ut. Håller handen för bröstet för att minska smärtan.
Det gör ont att se dig ha ont.
Du sveper en flaska whiskey. Jag ber dig lägga dig vid min sida men du är för upptagen av spriten för att höra min önskan. Just nu önskar jag att jag hade gått medan du fortfarande skulle sakna mig.
Jag somnar av utmattning. Jag vill inte se hur du blir full och inte se hur ditt hjärta slår hårdare och hårdare inne i ditt bröst.
Lever du tills i morgon?
Jag hoppas det men jag kniper ihop ögonen hårt för jag vill inte bevittna ditt sista andetag. Många timmar senare känner jag dina spritandetag nära och en lättnad lägger sig över mitt bröst. Du andas fortfarande och lägger armarna om mig.
Du ger mig en god natt kyss som smakar mer whiskey än du.
En gammal kyss.
Skriv mer! Skriv en bok!
Vart tog du vägen?
Bitterljuvt, vackert, svart och rött, hopplöst desperat, själfullt starkt.
Jag hoppas att den röda vinner.
jag ser dig
Va? Jag har inte fått några sms, men min telefon har i och för sig levt sitt egna liv i ett par månader och inte velat ta emot varken sms eller telefonsamtal ibland :/ Du finns för mig!
