26 mars 2008

   Du kysser min hals och kylan smeker ännu en gång min hud. Vodkan som blandas med apelsinjuice dränker mina läppar och får hjärtat att ta två extra slag. Vi har stirrat på varandra i timmar men jag kan inte tröttna och du verkar inte heller kunna det.

   Kan det bli bättre än när man vet att det vackraste i världen tillhör en själv?

Jag tror inte det.


   Vi springer nakna genom ditt trapphus och känner den kalla stenen under fotsulorna. Vi ger dina grannar nattlig underhållning och jag skickar slängkyssar till alla olyckliga som står bakom sina ståldörrar och ser på oss.

   Jag är glad att jag inte är en av dom.

Vi älskar vid din vindsvåning och vår lycka ekar mellan trappstegen. Kanske hör någon våra andetag men vi är starka nog att låta världen veta nu.

   Vi är ingen hemlighet.

Du viskar att jag är galen men jag säger att vi är galna tillsammans.

   Vi ska visa världen att vi kan stå emot.

Stjärnorna är dolda bakom moln inatt och får aldrig vara en del av vårt nattliga äventyr. Innan vi har försjunkit i sömn kommer solen stigit över snötäckta tak och lyst upp staden. Värma alla köldskadade själar och jagat minusgraderna varma.

   På samma sätt som du värmer upp mig med kyssar.

Gamla kyssar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0