25 mars, 2008
Du darrar inombords av nervositet men dina läppar ler. Du står för fösta gången ansikte mot ansikte med min mamma och pappa. Jag är nog mer nervös än du ändå. Du har träffat föräldrar förut men jag har aldrig presenterat någon för dom som jag verkligen älskar.
Förstår du inte att du är speciell nu så vet jag inte vad jag ska göra.
Du står i mitt flickrum med gula tapeter och gosedjur i krukor. Kanske påminner det dig om att jag är ung men du ler bara och studerar tavlorna där hela mitt liv är inramat.
Du studerar bilden på dig själv.
Du viskar i mitt öra att den här ändå inte var så farligt.
Jag håller med men hjärtat bultar hårt.
Det här är något nytt.
Vi går genom en frostskadad kväll och du låter mig hålla din hand. Du låter mig kyssa dina läppar och jag låter dig fylla mina lungor med rök.
Jag vill ha dig.
Jag vill ha dig fler mörka höstkvällar och fler kalla vinternätter. Jag vill ha dig vår och sommardagar.
Jag vill vara det bästa hos dig så som du är min skatt.
Snart kommer hela världen stå vid vår sida och stötta vår kärlek.
Kanske.
Kärlek är att vara själdestruktiv och ännu ett sätt att jävlas på.
Jag är mer rubbad än du.
Under stjärnhimlen som tänts för oss ger du mig en kyss.
En gammal kyss.