Gamla Kyssar

   Jag möter dig i centrum och du ler lika brett som du brukar. Ingen skulle ha gissat att du skrek åt mig sist vi sågs. Inte ens jag och jag har nästan glömt det.
   Man kan inte minnas sådant när man ser ögon som dina.
Vi byter kyssar och blickar och du håller mig nära. Sedan pratar du men jag lyssnar inte på dina ord utan på hur vacker din röst är.
   Jag vill stoppa dig och be dig älska mig för evigt.
Patetiskt.

   Vi sitter med din bror och dina vänner. Utanför blir kvällen mörk men ditt ansikte lyser. Stämningen kan värma en förfrusen själ men jag är ändå blyg i deras sällskap.
   Jag vet att deras inställning till oss är tveksam.
Jag dricker cola och du dricker hjärtat snurrigt. Ni skrattar högre och högre för var sekund och synen är vacker. Men sedan nämner din bror ditt mörka förflutna och alla dina fel kommer på tal. Han säger ironiskt att jag verkligen har hittat mig en prins.
   Jag vill viska att du är min prins.
Men det är löjligt så jag säger bara att jag tar dina fel med en nypa salt. Så som du tar mina fel.
   Du ler och kysser mig sönder och samman.
Och så plötsligt stå vi där ute i mörkret och du värmer händerna under min tröja. Tar på mig som om jag var allt i världen. Inte blyg för människorna eller mörkret.
   Låt alla se.
Vi dansar över isen och in i värmen. Jag vill ha dig så nära det går och jag kryper in under din jacka. Du lägger armarna om mig och håller mig hårt.
   Du är lätt att älska.
Du lägger händerna på mina kinder och ser rakt in i min själ. Sedan ger du mig en kyss.
   En gammal kyss.