16 november 2007
Det ringer på din mobil men du vill inte svara. Det är ditt förflutna som knackar på igen och du vill inte längre veta av det. Det är nu som räknas.
Sedan ringer mobilen igen och den här gången svarar du för i luren finns någon du bryr dig om. Och du sätter luren mot mitt öra om ber mig att presentera mig och jag gör det - plötsligt blyg för att du på något sätt vill erkänna för världen att jag faktiskt finns.
Du har inga kort framme på dina förra flickvänner eller flammor men bilderna i datorn visar alla dina forna kyssar. Jag vet inte om jag har rätt att bli sårad av det så jag säger inget. Jag bestämmer mig bara för att skaffa bättre minnen med dig än du har med dom.
Vi pratar oss igenom natten, om den du är och den du varit.
När morgonen närmar sig sluter vi ögonen och faller in i varandra ännu en gång innan vi sluter ögonen för att sova.
När mina andetag är jämna och lugna ger du mig en kyss.
En gammal kyss.
vilket bra inlägg!