16 december 2007

     Naken hud möter kyla och jag huttrar. Du värmer mig med dina ärrade och väderbitna händer som jag ser som dom vackraste och tryggaste i världen. Jag är allt du vill ha men du skäms för att du tycker om mig. Jag är för ung och du är för gammal. Du säger att du förstör mig på ett sätt du inte vill förstöra mig på.

     Jag frågar om du vill sluta ses men du säger att du aldrig kommer sluta träffa mig om inte jag ber dig att sluta.

Jag kommer aldrig be dig sluta.

     Ljusen brinner sakta ut som livsgnistan i en döendes ögon. I din trappuppgång bor fånar som tror att dom vet allt om livet. Dom som lånar socker av grannen för att få ett lite sötare kaffe och sötare liv. I lägenheten ovanför bor någon som är ensam och som mer än gärna lyssnar på våra skrik.
     Någon njuter av vår olycka.
Du förstår inte när jag viskar så ibland blir jag tvungen att vråla. Du tror att du förstör mig men du förstår inte att jag var i bitar innan jag träffar dig. Du lägger pusselbitarna på plats igen.
     En dag kanske du lyckas göra mig hel. En dag läker du mina sönderbrända läppar.
Du ser på mig på det där sättet som gör att jag mår illa av lycka.
     Du ger mig en kyss.
En gammal kyss.


Kommentarer
Postat av: Majken.

jag älskar dig blogg, jag gör det verkligen.
besöker den flera gånger om dagen och kan inte förstå hur någon kan sätta ord på såna saker som jag känner hela tiden. varje dag. hoppas du fortsätter skriva, du skriver fantastiskt,
kram!

2008-01-15 @ 19:26:07
URL: http://majkenhenaesjohansson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0