6 februari 2008
Vi har vant oss vid varandras andetag och beröring. Det är inte längre något jag vill ha i mitt liv - det är något jag behöver ha för att min värld ska fortsätta snurra. Jag vet inte om jag har fått dig vimmelkantig så som du fått mig. Men jag tror jag har fått ditt hjärta att tvista ett par varv runt sig själv.
Jag visste inte att jag kunde göra sådant.
Plötsligt verkar världen större och du verkar vara mer i mitt hjärta än jag först trodde. I natt smakar du inte whiskey och inte sprit och du snubblar inte över tröskeln och dina drömmar.
Du är helt närvarande i natt.
Jag bränner listorna som är beviset på alla fel du har gjort. Jag bränner in mig själv i dina väggar och lakan. Vad spelar det förflutna för roll - jag har gjort fel jag med.
Jag bryr mig inte om huvudena du krossat eller andetagen du stulit. Jag säger inte att det är rätt men du har fått din beskärda del av smärtan du med. Kanske har du gjort fel men du är inte fel för mig.
Du kanske inte är fel för mig.
Se på mig och viska att natten vara längre än den brukar göra. Jag älskar när du väljer mig framför spriten och när jag inte blir passivt full. Se på mig och förstå att mitt hjärta slår för dig på riktigt och inte för något som är på låssas.
Vi är inte på låssas.
Våra kyssar är inte på låssas.
Det är gamla kyssar.
Jag läser fortfarande.
Du är helt fantastisk och mina tankar är med dig.
vackert som vanligt:) o jättefin design du har:) jag som också har skrivit mycket om en person som betydde väldigt mycket för mig la idag upp ett litet smakprov på min blogg.. skulle va kul om du ville läsa och se vad du tycker:) jag upptäckte att ens känslor liksom känns ännu starkare när man skriver ner dom.! Ha det jättegott, dina ord är fantastiska!
Jag håller med dej fullt ut. För bara någon dag sedan hörde han av sej och jag var så stolt över mej själv att jag lyckades skriva ett "adjö-sms" tillbaka till honom. jag vet ju nu eftersom han fått så mpnga chanser att han aldrig ändrar sej.. för i hans fall så
är "blondinerna" alltid mer lockande.. han vill inte bara ha mej fastän att han visste att jag skulle göra allt för honom. jag kommer aldirg komma över honom helt, ser jag honom så kommer det komma upp massa känslor men nu har jag accepterat läget och jag tänker nu mer på alla gånger han sårat mej och som jag lovat mej själv att aldrig mer träffa honom. man glömmer aldrig en kärlek men man lär sej att gå vidare.
för min del så har jag nu hittat en udnerbar pojkvän som jag älskar jättemycket. men det är 2 helt olika krälekar. man kan nog inte beskriva för någon som inte varit med om samma sak men jag tror att du förstår:)
Ha det så jättebra, och fortsätt skriv! En dag hittar du det du säker och ditt hjärta får ro. Det tar lång tid, för mej nästan tre år! Men det finns hopp för kärleken jag lovar!!
Stor kram!
tack så mycket. jag vet att du har rätt, men jag vill inte veta att du har rätt. jag vill att han skall komma tillbaka och att allt skall bli som det var innan. som innan han flyttade 50 mil från mig. Men innerst inne veta jag att ha har länat mig. han kommer inte tillbaka, hru mycket jag än vill att han skall göra det.
Och du har rätt i att man är rubbad för livet. Jag glömmer honom aldrig, jag varken kan eller vill. Jag tror att stora bitar av mitt hjärta kommer slå för honom så länge jag lever.
kram på dig vännen!
förresten, om det är nått mer i designen som strular så får du bara höra av dig så fixar jag det i naffs! kram :)
svar: men visst hade det varit en sak om han inte ville mer, om han inte ville veta av mig. men att tænka på att han vill lika mycket som jag men att vi inte klarar av att bo 50 mil ifrån varandra gør ont. vi vill men det går inte. det ær inte vi som har separerat, avståndet separeradde oss. i alla fall kænns det så..
kram.
det har du rätt i:) man kan säga vad man vill om kärleken med den är ta mej tusan det finaste som finns här i världen, det tycker iaf jag! För även olycklig kärlek kan vara fint och udenrbart på sitt vis.! Ha ´det gott kram!
