Gamla Kyssar

     Vi sov bort alla ljus timmar och nu dansar vi i mörkret igen till vår låt. Lite närmre än förra gången och egentligen alldeles för nära. Jag vet inte vem av oss som är räddast egentligen. Jag är ingen lögnare och du ljuger inte men väggarna har öron och vi säger inte alltid precis vad vi känner.

     Men visst vill vi göra det.

Och ibland tar vi mod till oss och du säger att älska är ett stort ord men att du faktiskt kan påstå att du älskar mig.

     Jag kan fortfarande inte vänja mig vid orden.

     Du blandar groggar och dina är lite starkare än mina. Jag dricker snabbare än du för jag har insett att ju mer av spriten jag dricker - desto mindre kan du dricka. Och då blir du inte så full att du somnar på min bröstkorg utan vi får ett par timmar till att se in i varandras ögon.

     Du suckar när jag ber om mer och säger att du inte vill att jag ska bli som du.

Jag kommer aldrig bli som du viskar jag.

     Vi dricker oss igenom natten och kysser varandras bortdomnande läppar. Alkoholen rusar genom kroppen och din lägenhet snurrar lite fortare och mer än vanligt.

     Men du är nära och känslan är underbar.

Vi pratar och jag läser mellan raderna på det du säger med det finns egentligen inget att läsa där. Du har gjort mycket men aldrig ljugit för mig och aldrig sårat mig så pass mycket att jag inte kan ta den smärtan.

     Då är smärtan utan dig värre.

Smärtan jag känner utan alla gamla kyssar.