Gamla Kyssar

     Jag bestämmer mig för att jag ska sluta gråta mig själv till sömns för din skull. Jag vill spara tårarna till den gången du verkligen kommer att såra mig. Det är oundvikligt - någon dag kommer du lämna mig.

     Men det blir inte i natt du går för du har knutit en knut av våra kroppar och du ritar bilder längsmed min ryggrad. Och vi pratar om det som stal sju år av mitt liv och du frågar hårt hur jag kunde ge upp. Jag säger att det inte handlade om att ge upp men du säger att det var precis det jag gjorde.

     Okej jag gav upp.

     Du säger att det är svårt att kämpa när man är ensam men att från och med nu så är jag inte ensam längre. Jag vill inte att du ska tro att jag är svag men du säger att jag är svag.

     Jag vill gråta men håller kvar tårarna i halsen.

Du säger att du vet att allt det här är svårt för mig. Och du smeker mig med lätta händer. Och du säger att allt är okej bara jag inte är svag igen. Jag måste lära mig att stå upp med rak rygg.

     Jag kan det viskar jag.

Du ler och nickar och säger att både du och natten tror på mig.

     Sen ger du mig en kyss.

En gammal kyss.