6 april 2008
Allt vi tinat upp förfryser igen. Du säger inget om allt vi raserar och jag tänkte inte öppna läpparna.
Tänk om det blir sant då.
Jag ligger vaken och ser dig sova för mina ögon vill inte släppa dig med blicken. Hur kan jag ens tro att jag någonsin kommer kunna låta dig gå?
Jag kan inte sluta tänka på dig när jag lämnar dig så hur ska jag då kunna leva mer än halva mitt liv utan dig vid min sida.
Om du nu ens finns där.
Jag är inte så säker på det längre.
Inte för att du gjort något som gjort mig osäker utan mer för att jag tror att allt om oss är ett patetiskt påhitt.
En dröm.
Du villa ha närhet och jag ville ha någon att älska. Du ville slippa bli bedragen och jag ville sluta bedra. Du ville ha ett hjärta i din hand och mitt satt ensamt i min bröstkorg.
Vi tog det första, det bästa, vi hitta.
Ljudet av dina hjärtslag slår hål på tystnaden. Jag ställer ett vattenglas på bordet bredvid dig och häller vodkan i mitt glas. I kväll är det jag och mina nerver som behöver lugnas.
Du har redan somnat till ljudet av ingenting och omfamnat mörkret ännu en gång. Du vänder dig om och omfamnar mig.
Jag vill viska att jag tvivlar på allt men i dunklet ser du så sårbar ut och jag vill inte skada dig så som andra gjort. Jag vill stanna här för evigt. Med din arm om mig.
Ta mitt hjärta, det är ditt.
Ge mig en kyss.
En gammal kyss.
